Varhan valtuusto päättää 10.6.2026 siitä, miten Sote-keskukset ja -asemat sijoittuvat
alueellisesti tulevina vuosina. Maakunnan suurempiin kaupunkeihin on sijoitettu suhteellisen
harvat suuret sote-keskukset.
Aiempien linjausten mukaan maakunnan sote-asemilla on palveluiden vähimmäistaso. Tämä
vähimmäistaso voidaan kuitenkin ylittää, jos selkeä tarve ilmenee.
Paraisten sote-asema on vilkkaassa käytössä, mikä osoittaa, että kaksikielisille palveluille on
suuri tarve. Tilat on suunniteltu laajaa palveluvalikoimaa varten ja ne ovat hyvässä
kunnossa. Kaksikielistä ammattitaitoista henkilöstöä on saatavilla. Omaa röntgentoimintaa ei
ole, mutta se toimii hyvin ostopalveluna samoissa tiloissa. Aikuisten mielenterveyspalvelut
ovat erittäin käytettyjä, mutta niitä suunnitellaan parhaillaan siirrettäväksi Kaarinaan, mikä ei
ole perusteltua sen paremmin kielellisesti kuin maantieteellisestikään. Kemiön kaksikielinen
sote-asema toimii hyvin lukuun ottamatta sitä, että lääkäripula on ollut pitkään haaste ja että
röntgen puuttuu nykyisin kokonaan.
Kun Kaskenmäen kaksikielinen sote–asema avataan, sillä tulee ensimmäisinä vuosina
olemaan suuri määrä kävijöitä (enimmäkseen suomenkielisiä), koska myös kahden Turun
keskustan ulkopuolisen alueen asukkaiden sote-keskuksena toimii Kaskenmäki. Tällä
hetkellä kukaan ei vielä tiedä, miten kaikki mahtuvat sinne ja saadaanko kaksikielistä
henkilöstöä rekrytoitua riittävästi. On syytä uskoa, että paine Turunmaan kahdella soteasemalla tulee olemaan suuri ja että Varhan on siksi viisasta panostaa näihin kahteen hyvin toimivaan täysin kaksikieliseen yksikköön.
Saariston näkökulmasta on ensiarvoisen tärkeää, että lähipalvelut, mukaan lukien
näytteenotto, säilyvät jatkossakin läntisen saariston neljällä pääsaarella sekä Taalintehtaalla.
Läntisessä saaristossa asuu ympäri vuoden noin 2 600 henkilöä 107 asutulla saarella.
Turunmaalla on myös idässä Taalintehtaan ulkopuolella suuri saaristo, jossa asuu useita
satoja ihmisiä. Lisääntynyt osa-aikainen asuminen merkitsee sitä, että myös erityisesti
terveydenhuollon tarve kasvaa jatkuvasti. Useiden kuukausien ajan väestö moninkertaistuu,
ja tämä vapaa-ajan asutus sekä tuhannet turistit kuormittavat selvästi paikallisia
lähipalveluja.
Mahdollisuus tilata Kela-taksi on jatkuvasti heikentynyt, ja pitkien etäisyyksien vuoksi
useimmille saariston asukkaille matka Paraisille tai Turkuun vie vähintään puoli päivää.
Monissa tapauksissa lääkärikäynti voi viedä useita päiviä. Saariston asukkaiden
pakottaminen hakeutumaan usein suhteellisen perustason hoitopalveluihin Turkuun on sekä
este toimivalle hoitoketjulle että toisinaan mahdotonta toteuttaa, kun Kela-taksi on
kieltäytynyt ajamasta saaristoon lauttojen yli.
Saaristossa kustannustehokas monialainen yhteistyö on aina toiminut hyvin, ja myös Varhan
tulisi hyödyntää sitä. Päätös 10.6.2026 nimetä saariston asukasraadit tulee hyödyntää, jotta
Varhan palvelut voidaan järjestää paikallistuntemuksen avulla tarkoituksenmukaisesti ja
kustannustehokkaasti.
Allekirjoittaneet ehdottavat, että Paraisten ja Kemiön sote-asemien palvelutarpeesta ja tarjonnasta laaditaan arviointi vuoden 2026 aikana. On laadittava kielellisten vaikutusten arviointi ja otettava huomioon, miten saariston erityistarpeet sekä olemassa olevat lähipalvelut niin läntisessä kuin itäisessäkin Turunmaassa täyttävät saaristolain vaatimukset. Arvioinnin tulee kattaa myös suuri määrä osa-aikaisia asukkaita ja turisteja, jotka lisäävät tilapäistä palveluntarvetta erityisesti sesonkiaikana.
Laaditaan kuvaus siitä, miten kaksikielinen digitaalinen palvelu toimii ja miten sen on
tarkoitus alkaa toimia myös alueilla, joilla kuuluvuus on heikko, sekä siitä, miten tärkeää
kotisairaalatoimintaa ja jalkautuvia sekä liikkuvia palvelumuotoja voitaisiin hyödyntää paljon
paremmin koko Turunmaalla, mukaan lukien ulkosaaristo, täydentämään hoitopisteiden
fyysisiä lähipalveluja.
Turussa 10.6.2026
Vasemmistoliiton aluevaltuustoryhmä
Motion om utvärdering av servicenivån och -behovet i Pargas och skärgården
Varhas fullmäktige beslöt den 10.6 2026 om hur vårdcentraler och vårdstationer är regionalt placerade under de kommande åren. De relativt få stora vårdcentralerna är placerade i de större städerna i landskapet.
Enligt tidigare fastslagna riktlinjer finns det en miniminivå av service på landskapets
vårdstationer. Denna miniminivå kan dock överskridas om ett klart behov framgår.
Pargas vårdstation är flitigt använd vilket visar på att behovet av tvåspråkig service är stort.
Utrymmena är planerade för en bred palett av service och är i gott skick. Tvåspråkig
kompetent personal finns. Röntgen i egen regi finns ej, men fungerar bra som köptjänst i
samma utrymmen. Service som berör vuxnas mentalvård är mycket använd, men planeras
just nu flyttas till StKarins, vilket varken språkligt eller geografiskt är försvarbart. Kimito
tvåspråkiga vårdstation fungerar bra förutom att läkarbrist länge varit en utmaning och att
röntgen numera saknas helt.
Då Kaskisbackens tvåspråkiga vårdcentral öppnas kommer den att de första åren ha ett
stort antal besökare (mestadels finskspråkiga) i och med att invånarna också i två områden
utanför Åbo centrum kommer att ha Kaskisbacken som sin vårdcentral. I dag vet ingen ännu
hur alla skall rymmas och om det kommer att gå att rekrytera tillräckligt med tvåspråkig
personal. Det finns skäl att tro att trycket på Åbolands två vårdstationer kommer att vara
stort och att det därför är klokt av Varha att satsa på dessa två välfungerande helt
tvåspråkiga enheter.
Ur skärgårdens synvinkel är det av största vikt att det fortsättningsvis finns närservice
inklusive provtagning på de 4 huvudöarna i väst, samt i Dalsbruk. I den västra skärgården
bor ca 2600 personer året om, på 107 bebodda öar. Det finns en stor skärgård med flera
hundra invånare i Åboland också i öster utanför Dalsbruk. Det ökade deltidsboendet betyder
att också behovet av särkilt hälsovård hela tiden ökar. Under flera månader mångdubblas
befolkningen och denna fritidsbosättning samt turister i tusental belastar tydligt den lokala
närservicen.
Möjligheten att kunna beställa Fpa-taxi har hela tiden försämrats och pga de långa
avstånden är det för de flesta skärgårdsbor minst en halvdags resa till Pargas eller Åbo. I
många fall kan ett läkarbesök ta flera dagar i anspråk. Att tvinga skärgårdsbor att ofta
uppsöka relativt grundläggande vårdtjänster i Åbo är både ett hinder för en fungerande
vårdkedja och dessutom ibland omöjligt att förverkliga då Fpa-taxin vägrat köra ut till
skärgården över färjor.
I skärgården har alltid en kostnadseffektiv mångprofessionalism fungerat bra, det bör också
Varha använda sig av. Beslutet den 10.6 2026 att utse invånarråd i skärgården bör utnyttjas
till att med hjälp av lokalkännedom ordna Varhas service ändamålsenligt och
kostnadseffektivt.
Undertecknade föreslår att en utvärdering av servicebehovet och -utbudet på Pargas och Kimito vårdstationer uppgörs inom 2026. Det bör uppgöras en språklig konsekvensbedömning och beaktas hur skärgårdens särbehov och befintlig närservice både i västra och östra Åboland uppfyller skärgårdslagens krav. Utvärderingen bör omfatta också det stora antalet deltidsboende och turister som ökar det tillfälliga servicebehovet särskilt under högsäsong.
En beskrivning görs av hur den tvåspråkiga digitala servicen fungerar och är tänkt att börja
fungera, också i områden med dålig täckning, och hur den viktiga hemsjukhusverksamheten
och rörliga (på finska jalkautuvia) och mobila serviceformer mycket bättre kunde utnyttjas i
hela Åboland, inklusive ytterskärgården, som komplement till den fysiska närservicen i
vårdpunkterna.
Åbo 10.6.2026
Vänsterförbundets fullmäktigegrupp